Skyddshemmen erbjuder krishjälp och temporär logi för sådana som utsatts för familje- eller närståendevåld. Efter en lång och trägen kampanj är skyddshemmen sedan 2015 statsfinansierade och tjänsterna avgiftsfria för kunderna. Det finns personal på plats dygnet runt. Man kan komma till skyddshemmen ensam eller tillsammans med barnen.
Föreningen Pääkaupungin turvakoti ry (Huvudstadens skyddshem) upprätthåller tre skyddshem, av vilka det senaste som har sju platser i Pellas öppnade i april 2018. Innan dess fanns det ett skyddshem i Esbo senast för sex år sedan. Enligt Asta Närhi som är ansvarig socialarbetare på Pellas skyddshem kom det nya hemmet väl till pass.
Skyddshemmen syftar till att stärka kundernas resurser och ge dem stöd att verka för sina egna mål
”Vi är fortfarande tvungna att hänvisa kommande till andra ställen, eftersom vi i praktiken har fullt hela tiden”, berättar Närhi.
Skyddshemmen syftar till att stärka kundernas resurser och ge dem stöd att verka för sina egna mål.
Skyddshemmet i Pellas påminner om ett hem och det är planerat så att det också stöder gemenskap. De boende kan vara i sina egna rum eller fördriva tiden i ett stort vardagsrum. Bredvid vardagsrummet finns en lekplats för barn. I närheten finns det en sporthall och fin löpterräng. Maten tillreds tillsammans och en gång i veckan samlas man till ett gemenskapsmöte.
”Det är viktigt att de som är här får kamratstöd och ser att det finns andra i samma situation. Framför allt får man vila ut här, om läget kanske har pågått i flera år”, säger Närhi.
Skyddshemmet i Pellas har ett nära samarbete med myndigheterna, såsom polisen, barnskyddet och Migrationsverket.
”Om någon kommer hit i badrock och sandaler ser vi till att den tryggt och säkert kan hämta vad den behöver. Vi hjälper också våra kunder efter behov till exempel med FPA-ansökningar eller med att ansöka om skilsmässa”, berättar Närhi.
I snitt är kunderna cirka tre veckor på skyddshemmet. Det finns emellertid inte någon tidsgräns för kundrelationen.
”Det viktigaste är att se till att kunden hittar alla de stigar vidare i livet som den behöver. En längre tid möjliggör också mera varaktiga förändringar”, fortsätter Närhi.
Arbetet mot våld som drabbar kvinnor
Varje år utsätts cirka 50 000 kvinnor i Finland för sexuellt våld och i genomsnitt dör 15 kvinnor som följd av närståendevåld. År 2018 var 94 % av skyddshemmens vuxna kunder kvinnor.
Det har gjorts framsteg. De skyddshem som inrättades förra året har ändrat livet för många som upplevt närståendevåld. I framtiden måste också till exempel skyddshemmens öppenvårdstjänster bli statsfinansierade. Viktiga mål som Närhi vill lyfta fram är att utnyttja forskningsdata och öka utbildningen.
”Närståendevåldet och skyddshemmens verksamhet är förvånansvärt litet kända också bland fackfolk. Folk kan ha den uppfattningen att vi sitter här omringade av taggtråd”, säger Närhi.
Närståendevåld kan enligt Närhi bli aktuellt för vem som helst, det är inte begränsat till någon särskild socioekonomisk grupp. Skyddshemmets princip är att få ett slut på våldet.
”Arbetet här är mest belönande när kunden börjar återfå sina krafter och förstå vad allt närståendevåld handlar om. I slutändan kan det leda till förändring och till att man inser att man inte längre vill gå tillbaka till det gamla.”
Text: Hanna Strandman
Illustration: Elisa Ruuhijärvi